Utgångspunkt

Hösten 2017 beviljade forskningsrådet Formas ekonomiskt bidrag för projektet Popularizing Environmental Humanities. Projektet är ett samarbete mellan å ena sidan Cecilia Åsberg, professor på KTH, LiU och föreståndare för forskargruppen och samarbetsplattformen The Posthumanities Hub och å andra sidan Lotten Wiklund, vetenskapsjournalist och Kajman Media. Projektet kommer att planeras och genomföras främst under våren 2019 tillsammans med forskare affilierade till The Posthumanites Hub samt ett antal gymnasieungdomar och deras lärare. Syftet är att undersöka förutsättningar och metoder för att kommunicera environmental humanities, eller miljöorienterad humaniora, i ett populärvetenskapligt format till gymnasieungdomar. Genom samtal och workshopar arbetar forskare och ungdomar kring några frågeställningar som är relevanta inom environmental humanities. Men utgångspunkt i detta samarbete tolkar sedan ungdomarna, utifrån sin egen horisont dessa frågeställningar i två till fyra korta och relativt enkelt producerade filmer. Erfarenheterna av projektet kommer att sammanställas och presenteras i ett antal olika former, bland annat vid ett symposium på KTH, samt ligga till grund för fortsatt arbete inom området popularisering av miljöorienterad humaniora.

Forskning

Environmental humanities har vuxit fram som ett forskningsfält i framkant på en generell förändring i synen på kunskapsproduktion, en kunskapsproduktion som gör upp med den artificiella uppdelningen mellan naturmiljö och mänskligt varande, mellan naturvetenskap och humaniora. Här får praktiker, teorier och metoder från skilda kunskapsfält belysa och befrukta varandra tvärvetenskapligt.
Kunskap och fakta om klimat och biologisk mångfald betyder inget om vi inte samtidigt diskuterar och analyserar våra värderingar, kulturella föreställningar och förhållningssätt till naturmiljö och till varandra. Här fyller humanioran en viktig funktion som katalysator för den idévärld och förståelse som omger vårt förhållande till naturen.
Inom environmental humanities analysers den komplexa relation mellan mänsklig aktivitet och materiell realitet för att skapa förståelse, kunskap och insikter om den miljö- och klimatproblematik mänskligheten gemensamt står inför (eller mitt i).
Environmental humanities erbjuder verktyg som låter oss förstå begrepp som natur, människa, teknologi, djur, liv, död et cetra som delar i ett komplexare sammanhang; som företeelser som byter skepnad och innehåll beroende på vår utsiktspunkt och vem som talar men som också representeras av en timlig och fysisk verklighet.
Att forskning och akademisk kunskapsproduktion kommer allmänheten till godo på ett sätt som gemene person kan internalisera är fråga om demokrati och rättvisa. Men vetenskap är inte monolitisk och att vara ’vetenskapligt litterat’ i en starkt föränderlig värld handlar inte enbart att känna till vetenskapliga fakta, praktiker eller diskurser aktuella vid en viss tidpunkt. Det handlar om att ha ett genuint engagemang för vetenskap och att se (populär)vetenskaplig kunskap som en livslång lärandeprocess. (Hallman, 2017)

 

Kommunikation

I samma föränderliga kontext framträder också ett dynamiskt medielandskap som växlar karaktär på ett sätt vi inte upplevt tidigare och som därmed också utmanar det vi känt till om vetenskaps- och forskningskommunikation.
Nätet och sociala medier har kommit att bli en ny och och växande arena för spridning av populärvetenskap. Vi vet att en stor del av det lärande som barn och unga tillgodogör sig finns på nätet, många gånger producerat av andra unga personer. Det digitala medielandskapet erbjuder idag en mängd enkla, billiga och allmänt spridda verktyg för att skapa innehåll av olika karaktär. Här finns en fantastik potential att producera kommunikation och dialog kring vetenskap och forskning med framväxande generationer.

 

Tillämpning

De stora organisatoriska förändringar och de hot vi står inför globalt ställer enorma krav på individens förmåga till reflektion över vår egen position i världen och på förmåga till eget lärande.
Environmental humanities är ett ungt forskningsområde och det finns relativt lite kunskap och erfarenhet av att kommunicera och popularisera ämnet. Vi tror dock att just detta område lämpar sig väl för att väcka engagemang och skapa incitament till reflektion och integrativt lärande. Vi tror också att environmental humanities är ett område som lämpar sig för att ställa frågor och väcka tankar kring grundläggande begrepp som människa, natur, kultur, teknologi, djur, liv och död och som vi i en tid av stora förändringar tvingas omförhandla.

Syfte

Det övergripande syftet är att undersöka hur environmental humanities kan populariseras och spridas till ungdomar på ett sätt som inspirerar till integrativt lärande, eget lärande och uppmuntrar till reflektion över den egna positionen i förhållande till naturen.
Syftet i en förlängning är att undersöka hur popularisering av environmental humanities kan bidra till att öka engagemang i klimatfrågor och hållbar utveckling.

Mål

Målet är att sammanställa den kunskap och erfarenhet som finns om hur forskningsområdet hur kan populariserats och kommuniceras samt att förstå mer om målgruppers preferenser och praktiker i förhållande till populärvetenskap.
Projektet kommer att producera ett antal korta filmer som berör ämnen relevanta för environmental humanities. Grundläggande riktlinjer och basala förutsättningar för innehållet i filmerna tas fram inom projektgruppen i seminarie- och workshopform.
I ytterligare en workshop tillsammans med skolungdomar arbetar vi gemensamt med ämnen relaterade till environmental humanities. Ungdomarna gör sedan sin tolkning av av de frågor vi jobbat med i form av korta och enkelt producerade filmer.
Målet för arbetet med skolungdomar är att ge unga personer möjligheten att ta del av ett nytt och dynamiskt forskningsfält som erbjuder en analytisk verktygslåda som kan hjälpa individer att förstå sin egen position i förhållande till naturen.
Arbetet med workshop och produktion av kortfilmerna skapar också möjlighet till ett praktiskt orienterat arbete med vetenskapskommunikation där vi kan undersöka olika möjligheter att kommunicera och interagera allmänheten.
Filmerna som ungdomarna producerar kan eventuellt i ett senare skede användas i sammanhang då vi möter skolungdomar och fungera som underlag för samtal och diskussion om såväl environmental humanities som om forskningskommunikation. De kan läggas ut på nätet och spridas via sociala medier vilket ger oss möjlighet att undersöka om de eventuellt får ett ’eget liv’ i händerna på användarna. Filmerna kan också användas som underlag för interna diskussioner och samtal.
Filmer, kunskap, erfarenheter och de slutsatser vi drar av projektet kommer att sammanställas och tillgängliggöras. Målet är att kunskap, erfarenhet och konkreta resultat som genereras inom ramen för projektet ska kunna bilda underlag för fortsatt arbete i ett mer omfattande projekt där vi kan fortsätta kan undersöka möjligheten att populariserar vetenskap på ett sätt som blir relevant för ungdomar.